Igår var det val här i Sverige, om någon skulle ha missat det. Och vilket val det blev sedan då! Jag tror ingen egentligen trodde att resultatet kunde bli så här, idag är nog Sverige i chock, tror jag. Var man än ser, på löpsedlarna, på nätet, på tv, så diskuteras vad som kommer hända nu. Ingen vill regera tillsammans med SD som nu tog steget in med 20 mandat.
Frågan är, vad kommer att hända nu? Kommer det bli ett riktigt h-vete för alla nysvenskar el inte? Kommer MP att ta klivet till att jobba med M? Blir det nyval? Klart är nog att SD som vågmästare kommer att skapa totalkaos. Kommer det kanske bli så att alla partier jobbar över block- o partigränser i ett stort virrvarr bara för att SD inte skall få något att säga till om. Ja, vem vet! Det är bara att vänta o se tiden an. Klart är iaf, Sverige är i chocktillstånd.
Själv har jag startat mitt helflyt med Modifast soppor idag på helfart. 4 påsar/dag, max 800 kalorier o en massa vatten är det som gäller nu framåt. Varför då? Jo, jag har ju tagit steget att göra en gastric bypass operation efter att ha tröttnat på mitt jojobantande. De bantningsmetoder jag inte testat är ingen idé att testa, kan jag tala om. Flygvärdinnemetoder, ananasdieter, äggbantningar, Viktväktarna otaliga gånger, Xtravaganza, GI, dietist, ja you name it. O samtliga har slutat med att det är några extra kilon som lagts till efter ett tag *suck*. Det är ju inte riktigt så man vill att det skall sluta, men tyvärr så har det blivit så iaf.
Den 12/10-10 är det dags! Då är det operation på Sophiahemmet i Stockholm. Jag åker upp den 11/10 o bor på b & b däruppe eftersom de vill att man skall vara pigg o utvilad vid operationen. Tågbiljetterna är inhandlade. Hur känns det nu då? Jo, just idag är det ok, förutom att jag är hungrig! Jag har druckit lite för lite vatten, har svårt att få i mig 2 l/dag. Men det är bara att bita ihop o försöka iaf. Visst är jag nervös för operationen, det går inte att komma ifrån. Nervös för narkosen, kommer jag vakna igen! Nervös för ev komplikationer som kan uppstå efter operationen, både nära den o ett tag efteråt. Nervös för om jag tagit rätt beslut, kommer det att funka för mig? Ja, det är mycket som rör sig i huvudet just nu.
Allt har gått så himla fort. Många får ju vänta ett år o mer än det. Jag bad min husläkare skicka remiss till kirurgen i Varberg den 11/6-10 o fick reda på veckan efter att de inte kunde ge mig en tid inom 3 månader. Åberopade då vårdgarantin o remissen skickades till Ersta sjukhus i Stockholm i stället. Där var det 6 månaders väntetid så jag lät remissen gå vidare till Sophiahemmet istället. Ringde dem i början av augusti o fick tid för besök hos kirurgen redan den 26/8. O efter information av läkaren o dietisten fick vi enskilt samtal med läkaren som ställde lite frågor om varför man vill göra operationen o lite annat så fick jag min tid i handen. 12/10! Kan säga att jag blev lite ställd att det gick så fort. Men samtidigt väldigt nöjd :). Jag ville ju inte vänta länge, så det var ju bra. Så nu är det bara att förbereda sig så bra som möjligt. Jag fick reda på att jag skall gå ner 7 kg till operationen. Hur jag gör det spelar ingen roll, bara det görs. Varför man skall gå ner är för att levern minskar i mått när man går ner i vikt o det blir mer utrymme för läkarna att arbeta under operationen. Själva operationen görs genom titthål men om levern är för stor så måste de ev göra öppet snitt istället. Detta tar de alltså ställning till när de gått in med titthål. Så nu gäller det att sköta sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar