Hösten är verkligen här!

Eller man kanske kan säga vintern. För det var alldeles vitt när jag tittade ut i morse. Höstens första frost! Usch vad kallt det är. Hundarna blev helt tokiga när de kom ut o det var så kallt. Rusade som tokar runt i trädgården. Sonen tyckte det var mindre mysigt, tur att jag fått fram vantar o mössa, för det behövdes. Dock så var det där med höstkängor/skor. Urvuxna! Naturligtvis. Så det får bli en tripp till skoaffären i em för att se om vi kan hitta några som passar lille herrn. Han är mycket bestämd o det skall se bra ut o kännas bra. Självklart, säger ni. Men ni vet inte vilket krig det kan bli om ett par skor som är jättesnygga men som bara inte faller herrn i smaken. *pust*

Igår var det en full rulle-dag. Till skolan med sonen, hem o tvätta lite, sedan in till pappa för att hjälpa honom med räkningsbetalandet. Hämta sonen med kompis o sedan ner till dagiset för återträff eftersom jag glömde den förra veckan, o kompisens föräldrar likaså. Där blev det fullt race med en gång, efter stora kramen av alla fröknarna. Sedan upp o lämna kompisen o då ville de fortsätta leka en stund. Ok för båda föräldrarna o jag åkte o köpte lite fler soppor. Köpte Modifast igen, men också Allevos Thai-smak, o fick ett prov på deras broccolisoppa. Testade Thai-smaken, inget vidare. För att inte säga "urk". Grynig, blaskig, konstig smak, åkte upp o ner hela em sen. Deras soppor är ju på 100 kcal istället för 200 som Modifastsopporna, o den kändes väldigt tunn med den mängden vatten som de sa. Nu kan jag ju antingen ta hälften av vattnet el dubbelt av pulvret, så kanske det blir bättre. För följer man deras rekommendation så var den riktigit illa. O jag som ju faktiskt gillar soppa.

Pratade med en av mina hundkompisar som är opad för 2½ år sedan. Hon hade gjort en operation i benet o mådde sådär, men en fördel var att hon åt bättre, el rättare sagt oftare, så hon hade gått ner 1½ kg på den här veckan. Inte för att jag kan se att hon behöver det längre, för hon är verkligen jättefin. Det är så konstigt, jag upplevde inte henne som stor alls, men när jag träffade henne i vintras kände jag inte igen henne eftersom hon gått ner nästan 50 kg. Vi träffas inte så ofta utan på hundutställningar blir det, o vintern är det inte så många på. Så jag blev nästan rädd att hon blivit sjuk, när hon sa vem hon var. Ja, ni fattar! Det är helt sjukt hur mycket man kan ändra sig efter operationen. Jag tror inte att det faktiskt är sant att om 14 dagar så ligger jag på sjukhuset, nyopererad, o har möjlighet att göra den viktresan som hon gjort. Hur kommer det att bli? Kommer jag råka ut för samma sak som hon när jag inte kände igen henne? Hur kommer jag att må? Ja, nu är det mycket som rör sig i huvudet, verkligen. Vad jag i nuläget är mest nervös för är tågresan hem! Från Stockholm till Göteborg! Det tar ju några timmar, tänk om jag inte mår bra. Tänk om jag äter o får en dumpning! Tänk om, tänk om....... Det här är jag i ett nötskal.... Tar ut allt i förväg så jag stressar upp mig så till den milda grad. Inte så smart, nej, jag vet. Men jag kan inte hjälpa det, det bara blir så.

Pratade med dottern igår o hon är nervös för att hon skall få barn en månad för tidigt så jag inte kan vara med henne på förlossningen. Talade om för henne att det finns inte på världskartan! För det första så gick hon över tiden förra gången, för det andra har hon inga förvärkar så det kommer bara inte hända. Det är ju inte jag som skall ha barn *hihi*, o med det menar jag att då hade det varit mer osäkert eftersom hon själv höll på att komma i vecka 24 första gången. O föddes 6 veckor för tidigt till slut. Lillebror stannade dock kvar tills det var en vecka kvar, trots hejdlösa förvärkar tidigt. Så nej, hon behöver inte bekymra sig. Lilleman kommer i november, så är det :).

Nu är det bara till att ta tag i dagen, o försöka fixa lite energi till skohandlandet idag. Börjar med en Modifast nu eftersom jag kom på att jag inte ätit frukost ännu. Sedan skall jag plocka fram lite tårtformar som en kompis skall låna av mig till en bröllopstårta. O så blir det väl lite mer tvättning *suck*. Sååååå tråkigt, men det måste ju göras. Skall göra en ansiktsbehandling också idag, det var ett tag sen sist. Det behövs verkligen nu.

Have a nice day :).

Vad är Gastric Bypass?

Jag är ju ganska öppen om att jag skall göra en gbp. Jag menar, det undgår ju ingen att jag är överviktig, för gör det det då har de fel på synen ;). O som jag sagt tidigare så har jag provat hur många bantningsmetoder som helst, känns det som. När jag talar om för folk att jag skall göra operationen så har jag bara fått positiva reaktioner, vilket känns jätteskönt. Tror bara att det är en enda person som sa lite spydigt "Tror du att du klarar det här då, eftersom du inte klarat något annat?" Jaha, tack för den! Men å andra sidan är jag inte det minsta förvånad att just den personen kläckte ur sig det. Vän, javisst, men inte alltid så vänlig kanske. Annars är det som sagt odelat positiva reaktioner o de önskar mig verkligen lycka till. Många frågar vad det innebär o vad det kommer innebära för mig när operationen är gjord, o det är inte alltid lika lätt att förklara. Jag brukar säga "Kortfattat så kommer de möblera om i magen ganska rejält". För det är ju det de gör, ommöblering av stora mått :).

Såhär beskriver Bariatric Center på Sophiahemmet, där jag skall opereras, det hela.

Vid en gastric bypass skapar kirurgen en liten magsäcksficka (ca 30 ml). Den lilla fickan är direkt kopplad till tunntarmens mellersta del (jejunum). Under måltiden samlas maten snabbt i fickan. Eftersom det bara krävs en liten mängd mat för att fylla fickan, skickar övre delen av magsäcken tidigt en mättnadssignal till hjärnan, som om hela magsäcken vore full. Detta är en av de bidragande faktorerna till att man känner sig mätt snabbare och äter mindre. Dessutom känner man sig mindre hungrig eftersom magsäcksfickans innehåll töms direkt till en del av tunntarmen som skiljer sig från vad som är normalt.

Eftersom maten går förbi den första delen av tunntarmen (duodenum), absorberar kroppen mindre näringsämnen och kalorier. Jämfört med normal matspjälkning, smälts maten i ett senare stadium genom att momentet när maten blandas med magsafter, galla och safter från bukspottskörteln fördröjs. Kirurgen kan besluta sig för att ändra längden på tarmsegmenten för att framkalla en större eller mindre malabsorption.

Det är ju ingen liten operation, men den är väldigt effektiv. Jag har flera goda vänner som gjort den, både nyligen o för många år sedan, o samtliga är väldigt nöjda. Visst, det är tufft efter operationen med hur man mår kanske, men samtidigt så vinner man så mycket på det. Det är samtligas kommentar om operationen. Och det känns för mig jättetryggt. För de som genomgått den vet ju, läkarna utför ju "bara" själva ingreppet men har ingen personlig erfarenhet av hur det är att leva som gbp-opad. Missförstå mig rätt nu när jag säger att de "bara" utför. Visst träffar de de opererade efteråt, men det är ändå skillnad på att träffa en patient o få berättat o att själv ha gjort en sak. Så jag känner mig nöjd med att mina vänner har så goda referenser att ge mig. Det är ju det som har gjort att jag tagit steget att genomgå operationen.

Nu är det inte långt kvar till min operationsdag. Bara 2 veckor! Herregud, vad fort det börjar gå nu. Hissnar nästan när jag tänker på att det är så kort tid kvar. O det är då den lille elakingen vaknar på vänster axel igen, "Tänk om jag inte vaknar upp ur narkosen!" "El som hänt tidigare, tänk OM jag vaknar upp ur narkosen under operationen. Precis som när jag opererade axeln." "Tänk om det uppstår komplikationer som gör att jag blir jättedålig efteråt!" Ja, han hittar hur många såna negativa tankar som helst. Men det klart att det kommer gå bra! Jag har ju bestämt mig för att det kommer göra det :).

I veckan nu måste jag fixa med skolskjuts/skoltaxi till sonen. Han är ju berättigad till det men eftersom vi valt en annan skola än den som är närmast så har jag kört honom dit varje dag. Nu har jag fått reda på att eftersom han är berättigad till skolskjuts till den skolan han eg tillhör så är han det till den skolan han går på. Men det går inga bussar, el rättare sagt, jag tänker INTE släppa honom ut på våran jättetrafikerade väg o korsa den dessutom. Så de får fixa så han får åka taxi på morgonen istället. För efter operationen så kanske jag inte kan köra honom o då måste det vara klart. Så det är veckans sak jag måste ta tag i. Samt en hel del andra saker som måste fixas innan det är dags. O vissa av de sakerna är verkligen inte roliga, mer jättejobbiga, o jag har ångest för dem. Men det hjälper inte, de måste göras iaf. Imorgon kväll är det dessutom dags för första föräldramötet. Har en del saker jag skall ta upp som jag inte riktigt gillar, o jag försöker alltid ta tag i sånt som berör mina barn så snabbt som möjligt. Ja, jag kan vara en besvärlig förälder som ställer krav på skolan mm. När det gäller mina barn är jag tigrinna! Så är det bara. Så det skall bli intressant att gå på det imorgon :).

Nu är det natten, så suss gott :).

Kallt!

Back in reality again. Hemma efter den lilla trippen. Idag har jag varit med sonen på Sports Academy som han går på. Där får de testa en ny sport/idrott varje gång i 12 veckor. Idag var det utomhus som gällde o då fick de spela brännboll. Allihopa är i 6-årsåldern o få dem att fixa det var inte lätt. Men de lyckades till sist :). Vi föräldrar stod o tittade på o jag kan säga att det var kallt! Det är grått, "lågt i tak" o blåsigt! Inget skönt alls, tycker jag som är en sommarmänniska. O tänk i fredags när vi var i Köpenhamn gick vi utan ytterkläder på oss. Ja, man kan säga att vädret är ombytligt, minst sagt. Men så är det ju tyvärr på hösten. Tänk om det kunde vara sol hela tiden istället, vad livet hade varit lättare. Men det är bara att gilla läget.

Fortsättning på Modifasten efter det lilla avsteget i fredags kväll. Vägde mig idag o hade gått ner nästan ett kilo till. Tyvärr kan man inte minska delar av kilo på tickern utan då blir det ett helt kilo, hmmmmm. Men jag har gått ner 3 kg totalt nu iaf, så det känns ok. Bara 4 kvar :). Kan säga att jag tycker att potatis/purjolökssoppan o även hallonsmaken är inget vidare. Sparrisen är betydligt bättre. Det blir bara lite tjatigt att köra samma hela tiden o jag behöver verkligen en varm soppa på dagen, har jag märkt. Så jag måste försöka hitta någon annan smak som något annat märke har. Problemet är bara att det inte finns några på apoteket, o har inte hittat några på ICA heller :(. Men nu är det inte många dagar kvar, så jag bryr mig inte om att skicka efter några utan får väl köra på dem som funkar. Kommer väl aldrig att äta sparris efter det här *hihi*.

Nu ropar sonen för han vill ha hjälp med WII-spelet ;). Får se om jag kan.

SJ SJ!

Nu sitter vi på tåget på väg hem igen. Sovit gott har vi gjort. Så gott att vi inte vaknade förrän 9.30! Mannen o sonen fick skynda sig till frukosten som slutade10.30. Sedan utcheckning o ta en sväng i stan. Blev inte så mycket, men en liten sväng iaf.

Upptäckte precis innan vi kom på att vi hade inte fått samma vagn ens en gång. Suck, han som bokade biljetterna hade inte gjort många rätt på den här bokningen. Först enkelrum till 3 pers, delade platser trots att vi sa till om platser tillsammans. Ja, vad skall man säga? Mannen rusade snabbt iväg o fixade platserna, o sedan visar det då sig att de istället dubbelbokat platser. Konstigt nog är det inte försenat, för det brukar det vara när jag åker med SJ. Nu är det bara en stund kvar på resan o sedan hem.

Grått o dimmigt är det utanför fönstret, lagom kul. Have a nice afternoon.

Lugnare idag.

Nu befinner jag mig på ett hotellrum i Malmö tillsammans med mannen o sonen. Varför Malmö? Tja, varför inte ;). Det var ett helt impulsval egentligen. Vi tog ju tåget ner i morse o åker hem imorgon em. Bor på Scandic Malmö City, nybyggt hotell med jättefint rum :). Stort, ljust o dessutom med fullt utrustat pentry, t om diskmaskin :). Så det var ett bra val. Tog en Stay Cation för bra pris.

Vi tog oss över till Köpenhamn med tåget på dagen o hälsade på på kontoret till företaget jag jobbar för. De har precis flyttat in i helt nybyggda lokaler o vi fick en rundvandring där. Jättetrevligt, o vi var dessutom de första svenskarna som var o hälsade på hos dem :). De flyttade in för ca en vecka sedan så det var verkligen nytt. Sedan tog vi metron tillbaka en station o gick på Tivolit, till sonens stora förtjusning :). Det var full rulle mest hela tiden med åkning, glassätning etc. Vid 22 var vi tillbaka på hotellet igen, han somnade mitt i sagoläsningen :). Något som väldigt sällan händer. Så han var trött, det är ett som är säkert.

Jaha, så var det då soppätningen då ;). Jag har ätit två Modifastsoppor idag. Jag har gjort ett medvetet val att jag skulle äta på kvällen tillsammans med dem. Så vi gick på en av restaurangerna inne på Tivoli o åt grillbuffé. Vi valde mellan den o en zigensk restaurang som vi varit på förut. O den var, iaf då, jättebra. Nu valde vi då grillrestaurangen, tyvärr säger vi i efterhand. Jag skötte mig ordentligt, åt bara grönsaker från salladsbuffén o grillat kött av lite olika slag. Men eg, med facit i hand, så skulle jag ätit soppa istället. Inte för att jag tror att det har spelat någon roll på vågen, men för att maten inte var så bra som vi trodde den skulle vara, o för att jag nu då får en ny huvudvärksdag igen med största sannolikhet. Aja, det får jag ta då ;). Jag har ju inga restriktioner från sjukhuset om vad el hur jag skall äta, el bara vara flytande, utan skall "bara" gå ner mina 7 kg. Så därför kände jag att det var ok att göra så här. Men men, eg ångrar jag mig nu som sagt. Men man kan inte veta allt i förväg.

Nu är det natten, o imorgon skall vi ta en sväng i Malmö innan vi åker hem igen.
Natti natti.

En ny dag!

Idag är en ny dag :). Sol är det också. O det gör ju livet enklare, helt enkelt. Så funkar jag, sol = bättre humör. Nu sitter jag på tåget tillsammans med mannen o sonen till Malmö. Vi skall åka ner o bara vara, bo på hotell o troligtvis åka över till Köpenhamn en sväng. Ev gå på Tivoli, men inget är bestämt vad som skall hända. Som sagt, bara två dagar utan krav på någonting. O Modifast-påsarna är nedpackade :). Börjat med frukost på tåget, chokladshake.

See you later :).

Ledsam dag.

Jag skulle ju ha varit o demat kebab idag. Men ett telefonsamtal innan jag åkte gjorde att jag fullkomligt gick ner för räkning o jag bara föll ihop i gråt. Insåg att det här kommer inte att gå så jag var tvungen att ringa o sjukanmäla mig. FAN, att man skall vara sån att man inte klarar av vissa saker, rent mentalt alltså. Men det är väl bara att inse att man kanske inte är gjorde för det här hårda, krassa samhället.

Jag är ju fisk o då är man tyvärr känslomänniska. Ja, jag säger tyvärr för det är inte lätt att vara det. Lika glad som jag kan vara, lika arg el ledsen kan jag vara. Det är ju knappt jag hänger med i mina egna svängningar så hur skall andra, speciellt då familjen, klara av det. Det där med att rycka upp sig det är inget som funkar när man går ner för räkning, kan jag tala om. Så idag har varit en dag som bestått av tårar, telefon, mera tårar o däremellan försöka att samla ihop sig. O lagom när man tror att man lyckats så händer det nåt som gör att man tappar hela sin balans igen. Som t ex när shakern exploderade för att jag skakade ihop en varm soppa i den. Visst, det är inte hela världen, det är ju bara att tvätta bort. Men inte just då. Då bara tårarna började spruta igen. Fan, att man skall vara sån. Vill vara en stark, duktig, glad person hela tiden, som klarar av både med- o motgångar. Men det är väl bara att gilla läget o inse att vid den här åldern är man som man är. Har man varit känslomänniska hela livet så lär det fortsätta vara så. På gott o ont. Det är iaf ingen som missar hur man mår kan jag tala om.

Dag 4 på Modifast har väl annars gått bra, kan jag tycka. Dags för soppa 3 nu strax. Visst är jag lite hungrig men inte alls som igår. Vattnet har det gått sådär med mellan gråtattackerna tyvärr. Vikten har dock börjat röra på sig. Nästan 1 kilo sen igår. Ja, jag vet att jag är jättekorkad som väger mig varje dag, men det är som en drog nästan. Måste ha koll. Så det gör jag varje morgon innan frukostshaken. Så nu är det totalt 2 kg ner o "bara" 5 kvar tills operationen. Det skall man väl klara på 19 dagar.

Har mellan attackerna roat mig med att lägga in en vikt- o en dagar kvar till operation-ticker. Mest för att det är kul o naturligtvis också för att kontrollfreaket i mig behövde det. Mest surfat runt här på nätet annars o läst lite bloggar o annat.

Öken!

Dag 3 på flytet! Fyyyyyyyyyyyyyyy, kan jag bara säga. Har ont i huvudet, är trött, tröttare, tröttast. Dagen är inte kul på nåt sätt. Började med att jag lämnade lille L på skolan o fick reda på att han missade återträffen på dagis som han sett fram emot hela sommaren. Bara för att han var hemma, o jag glömde av det. Började ju bra *not*. Han blev så ledsen o jag blev så ledsen för att han blev så ledsen o hade så dåligt samvete för att jag glömde det. Han var ju inte sämre än att han kunnat gå på den i två timmar.

Sedan ner till min goa frissa för slingning o klippning. Fick i mig lite vatten, men inte tillräckligt, det kände jag ju. Men hur lätt är det att komma ihåg att dricka en liter när man sitter med färg i håret o sedan får sitta i sköljen en halv timme. Jaja, det var bara att hinka i sig snabbt även om det redan var för sent. Sedan iväg på ett jättejobbigt möte där jag inte kunde dricka alls. O så hem, släppa ut hundar o sen hämta lilleman från fritids. Han mötte mig med stora famnen iaf. Tur man blir förlåten :). Men huvudvärken satt i. Iväg på lite ärenden o avslutade på apoteket o köpte potatis/purjosoppa för jag känner att jag måste ha variation på de varma sopporna. Blir tjatigt med sparris två gånger/dag.

O så hem o steka pannkakor till lillkillen, för pappa hade ätit middag tidigare så han ville inte ha en massa mat. Jaha, vid frågan vad vill du ha då. Pannkakor! Ok, eftersom det hade varit bra mat i skolan o även på mellanmålet så föll jag till föga. Men jag kan säga att jag skulle kunna gett vad som helst för att smaka på en liten bit bara. Men nej, jag blandade min potatis/purjosoppa o gick o stängde in mig vid datorn när de satt o smaskade på pannkakorna.

Jag har som tur är inga problem med någon av sopporna, även om jag tycker att sparris är bättre än dagens soppa. Men det är inte så jag får kväljningar av dem som en del får. Nu skall jag bara få i mig en del mer vatten i kväll, o det är det svåraste faktiskt. Gurka i vatnnet är inte så gott, men bättre än icke smaksatt iaf.

Imorgon skall jag stå o dema kebab! Känns ju inte som världens bästa grej att jobba med när man går på flyt, men inkomsterna behövs ju ;). Så det blir till att bita ihop o servera o le bara. O tala om att det är sååååååååååååååå gott, fast jag inte har en aning egentligen. Så det blir teaterspelning hela dagen imorgon.

Nu skall jag hinka i mig lite mer vatten. See you :).

Dag 2

Idag är andra dagen på min flytperiod. Speaking of the devil! Är trött, småhungrig, vill tugga på något, o dricka vatten är inget vidare *suck*. Vet ju sedan min Xtravaganza-tid att de här dagarna är för djävliga, rent ut sagt, så jag borde inte bli förvånad egentligen. Men det här är verkligen inte kul alls. Har inget emot sopporna egentligen, smakmässigt, men hatar att inte få tugga. O imorgon kommer jag med största sannolikhet att få huvudvärk också. Men det är bara att bita ihop. Jag måste ner mina kilon, annars ingen operation. Så enkelt är det bara. Men jag skulle kunna döda för en smörgås nu, det är ett som är säkert.

Annars har dagen varit lugn. Lille L var hemma från skolan idag. Han var trött eftersom han inte sovit så bra inatt, säkerligen beroende på att han är lite småförkyld o det blev ju inte bättre av att när jag hämtade honom igår var han ute utan regnkläder i regnet. Hmmmm, säger jag bara. Hur tänker personalen när de inte säger till dem att ta på sig sina regnkläder? Även om de är vikarier så borde de väl kunna tänka, eller? Jag blev så himla arg när jag såg det så hade någon av dem börjat diskutera med mig så hade jag nog.... ja, jag vet inte vad jag hade gjort. Vad jag däremot vet är att jag nu har en lista med saker att ta upp på föräldramötet nästa vecka. De är trots allt bara 6 år o går i förskoleklass, inte i 9:an, o då får man hålla koll på dem. Det anser jag iaf. Så det har varit en dag med lego-byggande, WII-spelande o TV-tittande. O matlagande naturligtvis eftersom han behöver mat. Jag drack min sparrissoppa medan han åt korvgratäng. Nu skall jag klämma i mig ett stort glas vatten till, hur det nu skall gå. Lär få gå upp 5-6 gånger i natt för att gå på toa, efter vätskemängden idag.

Dagen efter valet!

Igår var det val här i Sverige, om någon skulle ha missat det. Och vilket val det blev sedan då! Jag tror ingen egentligen trodde att resultatet kunde bli så här, idag är nog Sverige i chock, tror jag. Var man än ser, på löpsedlarna, på nätet, på tv, så diskuteras vad som kommer hända nu. Ingen vill regera tillsammans med SD som nu tog steget in med 20 mandat.

Frågan är, vad kommer att hända nu? Kommer det bli ett riktigt h-vete för alla nysvenskar el inte? Kommer MP att ta klivet till att jobba med M? Blir det nyval? Klart är nog att SD som vågmästare kommer att skapa totalkaos. Kommer det kanske bli så att alla partier jobbar över block- o partigränser i ett stort virrvarr bara för att SD inte skall få något att säga till om. Ja, vem vet! Det är bara att vänta o se tiden an. Klart är iaf, Sverige är i chocktillstånd.

Själv har jag startat mitt helflyt med Modifast soppor idag på helfart. 4 påsar/dag, max 800 kalorier o en massa vatten är det som gäller nu framåt. Varför då? Jo, jag har ju tagit steget att göra en gastric bypass operation efter att ha tröttnat på mitt jojobantande. De bantningsmetoder jag inte testat är ingen idé att testa, kan jag tala om. Flygvärdinnemetoder, ananasdieter, äggbantningar, Viktväktarna otaliga gånger, Xtravaganza, GI, dietist, ja you name it. O samtliga har slutat med att det är några extra kilon som lagts till efter ett tag *suck*. Det är ju inte riktigt så man vill att det skall sluta, men tyvärr så har det blivit så iaf.

Den 12/10-10 är det dags! Då är det operation på Sophiahemmet i Stockholm. Jag åker upp den 11/10 o bor på b & b däruppe eftersom de vill att man skall vara pigg o utvilad vid operationen. Tågbiljetterna är inhandlade. Hur känns det nu då? Jo, just idag är det ok, förutom att jag är hungrig! Jag har druckit lite för lite vatten, har svårt att få i mig 2 l/dag. Men det är bara att bita ihop o försöka iaf. Visst är jag nervös för operationen, det går inte att komma ifrån. Nervös för narkosen, kommer jag vakna igen! Nervös för ev komplikationer som kan uppstå efter operationen, både nära den o ett tag efteråt. Nervös för om jag tagit rätt beslut, kommer det att funka för mig? Ja, det är mycket som rör sig i huvudet just nu.

Allt har gått så himla fort. Många får ju vänta ett år o mer än det. Jag bad min husläkare skicka remiss till kirurgen i Varberg den 11/6-10 o fick reda på veckan efter att de inte kunde ge mig en tid inom 3 månader. Åberopade då vårdgarantin o remissen skickades till Ersta sjukhus i Stockholm i stället. Där var det 6 månaders väntetid så jag lät remissen gå vidare till Sophiahemmet istället. Ringde dem i början av augusti o fick tid för besök hos kirurgen redan den 26/8. O efter information av läkaren o dietisten fick vi enskilt samtal med läkaren som ställde lite frågor om varför man vill göra operationen o lite annat så fick jag min tid i handen. 12/10! Kan säga att jag blev lite ställd att det gick så fort. Men samtidigt väldigt nöjd :). Jag ville ju inte vänta länge, så det var ju bra. Så nu är det bara att förbereda sig så bra som möjligt. Jag fick reda på att jag skall gå ner 7 kg till operationen. Hur jag gör det spelar ingen roll, bara det görs. Varför man skall gå ner är för att levern minskar i mått när man går ner i vikt o det blir mer utrymme för läkarna att arbeta under operationen. Själva operationen görs genom titthål men om levern är för stor så måste de ev göra öppet snitt istället. Detta tar de alltså ställning till när de gått in med titthål. Så nu gäller det att sköta sig.