2 år!

Jösses vad tiden går. Igår, 12/10 hade jag 2-årsdag! För två år sedan började mitt nya liv. Inte lugnare, snarare tvärsom. 2 år med mycket händelser som skett, både negativa o positiva, men också 2 år som lett till ett mycket lättare liv. 2 år som gjort att jag idag är så gott som symptomfri från min astma, får bara känningar ibland vid förkylningar eller väldigt starka dofter. Jag har också minskat min blodtrycksmedicin till nästan ingenting, har sista halvan av tabletten kvar bara. Jag drar nu på 47 kg mindre i vikt, vilket jag är jättenöjd med verkligen. Visst, jag har 10 kg kvar egentligen, men känner ingen panik för dem längre. Visst, jag har en kropp som kanske inte precis är som en 20-årings ;), men med tanke på att jag faktiskt fyller 50 (men vad fasen hände där då??? Jag har ju precis fyllt 28!) så hade det ju varit jäkligt märkligt om den var det. Löst skinn, japp, det har jag. På magen *suck*, o de forna F-kuporna rullar man in i en D-kupa så den blir fylld med skinn iaf. Har iaf inte fått mer grevinnegardiner på armarna, men halsen har blivit lite skrynklig, men det åtgärdar jag med mina superbraiga hudvårdsprodukter o mitt galvaniska spa. Låren, javisst, de kunde varit mindre skrynkliga, men de har iaf inga celluliter (tack igen för mina produkter).

Storleken på kläder har gått från 50-52 till 42, eller XXXL till M. Känns helt galet att gå o köpa en överdel i de storlekarna, är det verkligen till mig, den lilla trasan??? Jag har också minskat en storlek i skor, knasigt, men så är det. Kan också köpa stövlar med skaft, o de kan t om vara lite vida i skaften, o det är väääääääääääldigt länge sen det var möjligt.

Springer med lätthet idag uppför trapporna 3 våningar upp till dottern istället för att stanna vart 5:e trappsteg o försöka andas o när man kom upp tog det nästan 10 min innan hjärtat var på rätt plats igen.

Jag har mått bra hela tiden efter operationen, men dumpar, det gör jag med jämna mellanrum. Ibland vet jag inte varför, ibland vet jag verkligen varför ;). Men jag tycker det är bra att det fortfarande funkar, för det gör ju att jag tänker efter innan. Mitt stora problem är att jag ofta äter lite för fort, o fy fasen vad dålig jag blir då.  Jag har fortfarande lite svårt att få i mig det förbaskade vattnet. Det funkar bra när jag jobbar, men när jag är hemma då kan jag gå nästan en hel dag utan vatten, vilket inte blir så bra liksom.

När folk frågar mig om jag ångrar något med min operation så kan jag med eftertryck säga att den var det bästa jag gjort, förutom mina barn. Nu skulle jag bara vilja ordna till skinnet på magen o de forna tuttarna. O det är min nästa plan. Skall ringa min läkare nästa vecka för en tid hos honom för remiss om plastik. Skulle så gärna vilja ha en platt o snygg mage iaf i mars när födelsedagen firas. Men får jag ingen, ja då får jag väl helt enkelt leva med mig som jag är. O ja, jag är supernöjd med beslutet jag tog den 11 juni 2010 när jag bad läkaren skicka in remissen för ansökan om operation. Utan den hade jag inte mått som jag gör idag, o jag hade med största säkerhet inte genomfört min utbildning heller.

Den här bilden togs den 17/9-2010.



O den här i juni i år.



Lite skillnad ;).

Ha en härlig helg!