3 år!

Idag är det 3 år sedan jag opererades. Herregud vad tiden går fort, tycker inte det var länge sedan alls. Jag tillhör ju den lyckliga skara som inte haft några som helst komplikationer efteråt, har bara mått bra hela tiden. Dumpar gör jag emellanåt, oftast för att jag ätit för fort, lär mig väl aldrig det. Men sedan syndar jag ju ibland också o då får jag betala för det, vilket ju gör att man tänker sig för nästa gång istället. Jag kan äta nästan allt idag, men mår bättre eller sämre på olika saker. Spagetti är något jag avstår från, blir fortfarande som ett jäkla ormbo med illamående som följd. Mjukt, ljust, färskt bröd är ingen hit heller. Men det är ju sådant man kan leva utan liksom, ingen livsnödvändighet.

Gått ner har jag ju gjort, som mest 47 kilo, men tyvärr har jag gått upp 5 kg sedan förra året. När pappa gick bort tappade jag bort mig själv lite grann o föll in i dåliga vanor. + att jag inte har tränat en massa precis. Promenader med hundarna blir det, men jag är ingen gymmänniska, tyvärr. Tycker det är så jäkla tråkigt så jag får nästan spader. Har testat olika saker men hittar inte min grej, helt klart. Får val ta tag i det igen, men det lär inte blir förrän efter jul för nu räcker inte tiden till. Jaja, visst, snacka om att det är en prioritering, men med 75% studietakt med MYCKET teori o typ 250-300 sidor i veckan som skall läsas och sedan i tillägg till det jobb 75-110%, då finns det faktiskt ingen tid. Som det nu är så är det nattläsning och färdigställande av allt material som skall göras i arbeten vi har. Så sömn, det får jag ta i ett annat liv. Japp, är trött, helt klart.

Nåväl, åter till operationen. Jag kan väl säga att jag är jättenöjd, trots viktuppgången nu, men skulle lätt göra om den om någon frågar mig. Jag hör alla negativa nissar som snackar ner viktoperationer, men de är i allmänhet smala o har inga större viktproblem, o har därigenom ingen aning om vad de pratar om. Så när någon frågar mig om råd o så, som står i begrepp med att ta beslut om ev operation, så berättar jag om mina erfarenheter och talar om att det finns komplikationer som kan uppstå, men att jag inte har någon erfarenhet av det så det kan jag inte uttala mig om. Jag har 2 goda vänner som opats för ett år sedan, båda med mycket gott resultat, och de gjorde det efter att ha pratat med mig, o då också på Sofiahemmet. Det enda jag skulle vilja göra är att få bort den lösa magen, o då pratar jag inte invärtes utan skinnet. Det stör mig något så fruktansvärt, men jag får inte operation eftersom jag måste gå ner ca 10 kg till för att få göra det. Så det är mitt mål, att gå ner de 10 kilona och sedan fixa till en platt mage. När, ja någon gång. Lär inte bli någon operation under tiden jag läser, men minskningen skulle ju kunna vara något att ta tag i ;). Men jag tänker inte köra några 5:2, 16:8 o allt vad det heter utan helt enkelt komma in i min regelbundenhet igen, för det är den som är borta. O jag vet att om jag får iordning på mattiderna så minskar suget efter det söta igen. Så det är planen. Skall iväg under månaden o ta de årliga proverna, så får jag se vad de säger.

Ha en fin lördag. Det skall jag försöka ha, utan jobb idag faktiskt, men fotbollsavslutning med sonen med bowling och föräldraföredrag under tiden.

Livet!

Livet är inte lätt, ibland snurrar det utan att man har en aning om vad som sker. Just nu känns det nästan så. Pluggar igen sedan 2/9 i höst. Vad? Hållbar gastronomi, alltså mat som inte förstör vår miljö. Vi blir så kallade "ekokockar" när vi blir färdiga. Fast jag vet inte om jag vill kallas ekokock egentligen, eftersom jag inte är en strikt eko/kravperson. Jag handlar närproducerat så långt det är möjligt, o ibland är det både krav o ekologiskt också. Jag lever efter filosofin att det är inte alltid krav o ekologiskt är det bästa, eftersom det är ett certifieringssystem som kostar en hel del för producenten att få på sin produkt. O inte alla har råd med det, även om de kanske egentligen producerar sina råvaror efter deras krav. Jag är därför ganska noga att kolla hur djuren har det o hur man tänker om sin djurhållning och sin miljö på gården. Använder man konstgödsel eller naturligt gödsel, använder man bra foder, hur stora boxar har grisarna, golv hos nötdjuren, ja det är mycket som skall kontrolleras. O jag kanske är en besvärlig konsument, men när jag köper kött så vill jag veta att djuren mått bra och levt ett "lyckligt" liv. Det ger ett kött som är betydligt bättre än om djuret haft dåliga förhållanden.

Det här är något som vi läser ganska mycket om just nu, innan vi går in i matlagning i januari. Vi skall också läsa ekonomi innan dess. Igår var jag o Malin på studiebesök på Almnäs bruk i Hjo. Där skulle vi få en genomgång i ekologisk mjölkproduktion, ostproduktion som de också har på gården samt deras grödor. En heldag blev det verkligen, men en mycket trevlig sådan. Det var både historia om gården, visning av så gott som hela gården samt ostsmakning efter att ha sett ystningen o hälsa på kor o kalvar. Det var två mycket nöjda tjejer som styrde kosan hemåt på eftermiddagen. När vi åkte hem hittade vi en skylt med fiskrökeri o fiskodling, o nyfikna som vi är åkte vi in där. Vi hamnade hos en härlig gubbe på 89 år som hade fiskodling med uppfödning av regnbåge bl a. Vi fick oss många goa skratt när vi pratade med honom. Vi köpte varsin rökt regnbåge o sedan matade vi fiskarna och det var helt galet vad de hoppade o levde när de fick foder. Häftigt att se.

I fredags var vi på begravning av en god vän, 56 år gammal bara, som dog av en hjärntumör. Hon hade kämpat i över 8 år mot den, men nu orkade inte kroppen längre. Fasen vad det är orättvist. O vad är det som gör att den här jäkla cancern får fäste i våra kroppar? Det är alldeles för många som nu går bort i det, o många yngre, så orättvist. Är det alla gifter vi får i oss genom vår mat? Är det miljöförstöringarna genom konstgödseln? Eller vad är det egentligen? Det här gör att jag ytterligare tänker på vad jag använder för livsmedel, och ännu mer väljer alternativ från bra uppfödning/odling. Det kan ju iaf inte skada tänker jag. Vill ju inte heller i onödan stoppa i barnen en massa skit som kanske leder till sjukdomar hos dem. Jaja, jag håller väl på att bli en galen kock snart, en sån där som är obekväm, men då får jag bli det. Jag vill inte att folk blir sjuka o dör runtomkring mig, så enkelt är det.

Utöver pluggande så jobbar jag en hel del. Har i nuläget 2 jobb för säkerhets skull. Sveriges kockar är ett, ett uppdragsjobb där jag åker hem till människor som beställt en kock till hemmet. Har gjort en del uppdrag nu, allt från 4 till 15 pers, som jag då lagar en 3-rätters till och serverar. Har haft jättetur med mina kunder, och haft jättetrevliga kvällar verkligen. Är också projektledare där och det innebär att man genom mig kan boka ett event, privat eller för företag, där jag räknar på kostnader, skaffar lokal om det behövs, personal och genomför uppdraget. Det kan vara fester, bröllop, företagsevent mm. Ganska spännande, gillar ju utmaningar o omväxling, därför hoppade jag på det också.

Det andra jobbet är på en konferensanläggning, Sju Sjöar, i Öxnevalla, mellan Varberg och Kinna. Där jobbar jag som kock. Vi jobbar med planerade konferenser vilket ju underlättar jobbet verkligen. Inga överraskningar utan man kan planera menyn efter antal bokade gäster. Dessutom jobbar vi med bra råvaror, KRAV, ekologiskt o närproducerat så långt det är möjligt. Vi gör allt från grunden, inga halvfabrikat, bakar allt, bröd, kakor etc, vilket ju gör att maten också anpassas till säsongen. Alltså ett koncept som passar mig bra :).

Det händer en del i livet alltså. Om några dagar, den 12:e, är det 3 år sedan jag opererades, helt otroligt. Har fortfarande några kilo som jag behöver få bort, men efter att pappa gick bort har det varit kaos i min hjärna o i livet känns det som. Så det får bli när det blir helt enkelt. Tar en dag i taget just nu.